Hej!
Vid senaste besöket i Ungern, i maj 2015, upptäckte jag något nytt,
på vinfronten.
Orangefärgat vin!!
En ny smakupplevelse.
Älskar detta vin.
Färgen, smaken, upplevelsen, aromen och doften.
UNDERBART!
Det görs på vita mogna druvor som får dra extra länge.
I Ungern var dessa orangfärgade vinerna alkoholstarka.
Upp mot 15 %!
Bland vintunnorna på en vingård i Ungern.
Jag älskar oxå den ungerska maten.
Här serverad på en vingård.
Rustikt käk!
Lite elegantare lunch, vi Balatonsjön.
Jag längtar efter Ungern igen!
Lunch och vinprovning.
Ute hos ambisiösa unga vinodlare.
Här drack vi ett gott oranget vin.
Fantastiska vänner.
Tack Julia och Laszlo som tog oss hit!
Läs här vad olika vinskribenter tycker om orangefärgat vin.
I just löööve it!
KRAM C
I just löööve it!
KRAM C
Orange viner klättrar allt högre på trendlistan
Jag har upptäckt en helt ny vinstil. Den kallas orange viner. För mig som vinskribent är det hur kul som helst. Jag blir alltid upprymd när jag får prova något jag aldrig upplevt tidigare. Snart är det kanske din tur att smaka ett orange vin?
Upptäckt låter kanske konstigt. Men för mig var det exakt så när jag stötte på dessa viner i Kroatien för några år sedan. För vinmakarna i denna del av världen är det knappast någon upptäckt. Det är till och med troligt att dessa orange viner liknar de första vinerna som gjordes för mer än 7 000 år sedan i trakterna kring Kaukasus. Principen för att göra dem är nämligen busenkel: Tag en större lerkruka och fyll den med mogna gröna druvor. Låt stå i några månader.
Ur krukan kan man sedan tappa en orangefärgad lite grumlig vindryck med en instängd doft av övermogen frukt. Det kanske inte låter så kul. Men ute i luften piggnar drycken till och bjuder på friskare smaker av citrusskal och djupare toner av gamla äpplen.
För att krångla till det vill jag påstå följande: Orange viner är de vita vinernas rosévin fast tvärtom. Låt mig förklara. Ett rosévin görs först som ett rödvin i några timmar. Därefter tas de blå skalen bort och man låtsas göra ett vitt vin. Vanligt vitt vin görs ju utan att skalen får jäsa med. Orange viner däremot görs som ett rödvin där druvskalen får vara med hela tiden för att ge färg, smak och en del tanniner.
Man gör dem som rosé, fast precis tvärtom. Istället för att använda rödvinsdruvor utan skal, så låter man vitvinsdruvor dra extra länge, med sina skal. Ungefär som långkok istället för snabbmat, fast inom vinproduktion. Sen får de ligga och dra till sig på vackra gigantiska amforakrus av terrakotta eller på stora äggformade cementbehållare, ibland klädda inuti av ett tunt lager bivax. Istället för på ståltankar och ekfat som konventionella viner. Färgerna och smakerna frigörs på ett helt annat sätt här, och vinerna liknar grumlig juice från bergamott, pomerans eller grapefrukt. Udda fåglar, minst sagt.
Och jag älskar verkligen de här lite egensinniga men högst hantverksmässiga vinerna från öst, som ett barn som upptäcker nya tuggummin. Vissa är lika finstämda och känsligt sköra som en gammal fiol av Stradivarius, andra är burdusa som en bakfull sjöman med mörkt samvete. Ibland hittar jag dofter av kanel och karljohan-svamp bland alla de orangea citrussmakerna.
Idag provade jag ett fantastiskt orange vin från Kroatien: Roxanich Ines U Bijelom 2008, har du inte provat ett orange vin innan eller känner du dig tveksam – då ska du prova detta. Det visar också på vilka förutsättningar som finns på Balkan för vinmakning. Jag har skriv mer om vinet och vinproducenten påHwar fjortonde dag – DinVinguide.se.
Magnus Reuterdahl
Orange färg symboliserar hälsan, entusiasmen, optimismen och vitaliteten – liksom självförtroendet, kreativiteten och modet. Färgen anses kunna mildra depressionen och stimulerar aptiten. Orange är även det Sakrala chakrats färg. Chakrat är placerat ca tre fingerbredder under naveln, därför kallas det även ibland för navelchakrat. Det är här kroppens centrum eller tyngdpunkt sitter. Man kan hålla en bättre balans, både fysiskt och psykiskt, om man är balanserad här. - See more at: http://blogg.folkbladet.nu/folkvinsbloggen/2012/11/02/det-ar-mycket-orange-nu/#sthash.vaq1FrW1.dpuf
Orange – den nya vinfärgen
orange-wine
Orange – den nya vinfärgen
Orangefärgade viner är den senaste trenden bland hängivna vinmakare. Dessa är vita viner som har fått jäsa en längre tid med musten, på samma sätt som röda viner. Precis som det gjordes förr i tiden.
Det bärnstensfärgade vinet skimrar i glaset och avger dofter av rosenblad, litchifrukter och rostade mandlar. Det smakar av apelsinskal och tanniner, med en anstrykning av salvia. I ett vitt vin? Smaken är frisk, men var är den välbekanta syrligheten i vita viner – den som för tankarna till citrusfrukter, krusbär eller knapriga äpplen? Detta röda Traminer från 2011 – ”röd” syftar här på färgen på druvskalen – från Weingut Heinrich i Gols i den österrikiska delstaten Burgenland är i själva verket ett vitt vin, som emellertid har fått tillbringa 18 månader med sin egen jäst på begagnade ekfat och inte filtrerats före buteljeringen.
Vita druvor pressas vanligtvis mycket omsorgsfullt, och sedan får enbart musten jäsa i ståltankar. Resultatet blir den typ av vitt vin som vi är vana vid, med primära aromer av citrusfrukter, syrliga bär, äpplen och päron. Orangefärgade viner framställs däremot på samma vis som de röda. De får jäsa i flera veckor med skalen i musten, för det är i skalen som det bästa finns – färgen, extraktet och garvsyran. Varför används då inte samma process för vita viner? Vissa vinmakare väljer att inte ens tillsätta svavel. Det är därför som vissa orangefärgade viner har en mycket speciell arom av bensin eller tjära, även när de fortfarande är unga. Experterna beskriver det som att de har oxiderat.
De första försöken i Friuli
Den nya vågen av gammaldags viner började 2001 i Friuli-regionen i Italien. Vinmakaren Josko Gravner lät sina vita viner jäsa med musten – först på stora fat i sju månader och därefter i amforor. Sedan fick de ligga på ekfat i tre år. Detta gav ett vin med arom av torkade blommor och smak av matlagningsäpplen, oliver och lakrits.
Den nya vågen av gammaldags viner började 2001 i Friuli-regionen i Italien. Vinmakaren Josko Gravner lät sina vita viner jäsa med musten – först på stora fat i sju månader och därefter i amforor. Sedan fick de ligga på ekfat i tre år. Detta gav ett vin med arom av torkade blommor och smak av matlagningsäpplen, oliver och lakrits.
Även om experimentet blev en ekonomisk katastrof gjorde orangefärgade viner intryck i Italien och i vissa områden av Österrike, södra Frankrike och Spanien. Det uppstod en boom av orangefärgade viner i Slovenien, Kroatien, Ungern och Georgien samt i Istrien, halvön i Adriatiska havet med sin röda jord. Det är där som de båda vinmakarna Giorgio Clai och Mladen Roxanich producerar ekologiska viner genom att använda en lång jäsningsperiod med musten, i linje med gamla traditioner. Den enormt mineralrika jorden ger vinerna en mycket god lagringspotential. Giorgio Clais paradvin, Sveti Jakov från 2010, har en arom av söta torkade aprikoser. Kritikerna i branschtidskriften ”Vinum” kunde upptäcka dofter av knäck, kola och citronskal i Roxanichs Antica från 2008 och sju dagar senare även ”ett tydligt inslag av mogen röd frukt, jordgubbar med socker samt buljong”. De röstade fram det som årets bästa orangefärgade vin.
Text: Rainer Meier