Bild
Idag provade jag ett fantastiskt orange vin från Kroatien: Roxanich Ines U Bijelom 2008, har du inte provat ett orange vin innan eller känner du dig tveksam – då ska du prova detta. Det visar också på vilka förutsättningar som finns på Balkan för vinmakning. Jag har skriv mer om vinet och vinproducenten påHwar fjortonde dag – DinVinguide.se.
Magnus Reuterdahl 
Orange färg symboliserar hälsan, entusiasmen, optimismen och vitaliteten – liksom självförtroendet, kreativiteten och modet. Färgen anses kunna mildra depressionen och stimulerar aptiten. Orange är även det Sakrala chakrats färg. Chakrat är placerat ca tre fingerbredder under naveln, därför kallas det även ibland för navelchakrat. Det är här kroppens centrum eller tyngdpunkt sitter. Man kan hålla en bättre balans, både fysiskt och psykiskt, om man är balanserad här. - See more at: http://blogg.folkbladet.nu/folkvinsbloggen/2012/11/02/det-ar-mycket-orange-nu/#sthash.vaq1FrW1.dpuf

Orange – den nya vinfärgen

Vad finns det för nyheter?orange-wine

Orange – den nya vinfärgen

Orangefärgade viner är den senaste trenden bland hängivna vinmakare. Dessa är vita viner som har fått jäsa en längre tid med musten, på samma sätt som röda viner. Precis som det gjordes förr i tiden.

Det bärnstensfärgade vinet skimrar i glaset och avger dofter av rosenblad, litchifrukter och rostade mandlar. Det smakar av apelsinskal och tanniner, med en anstrykning av salvia. I ett vitt vin? Smaken är frisk, men var är den välbekanta syrligheten i vita viner – den som för tankarna till citrusfrukter, krusbär eller knapriga äpplen? Detta röda Traminer från 2011 – ”röd” syftar här på färgen på druvskalen – från Weingut Heinrich i Gols i den österrikiska delstaten Burgenland är i själva verket ett vitt vin, som emellertid har fått tillbringa 18 månader med sin egen jäst på begagnade ekfat och inte filtrerats före buteljeringen.
Vita druvor pressas vanligtvis mycket omsorgsfullt, och sedan får enbart musten jäsa i ståltankar. Resultatet blir den typ av vitt vin som vi är vana vid, med primära aromer av citrusfrukter, syrliga bär, äpplen och päron. Orangefärgade viner framställs däremot på samma vis som de röda. De får jäsa i flera veckor med skalen i musten, för det är i skalen som det bästa finns – färgen, extraktet och garvsyran. Varför används då inte samma process för vita viner? Vissa vinmakare väljer att inte ens tillsätta svavel. Det är därför som vissa orangefärgade viner har en mycket speciell arom av bensin eller tjära, även när de fortfarande är unga. Experterna beskriver det som att de har oxiderat.

De första försöken i Friuli
Den nya vågen av gammaldags viner började 2001 i Friuli-regionen i Italien. Vinmakaren Josko Gravner lät sina vita viner jäsa med musten – först på stora fat i sju månader och därefter i amforor. Sedan fick de ligga på ekfat i tre år. Detta gav ett vin med arom av torkade blommor och smak av matlagningsäpplen, oliver och lakrits.
Även om experimentet blev en ekonomisk katastrof gjorde orangefärgade viner intryck i Italien och i vissa områden av Österrike, södra Frankrike och Spanien. Det uppstod en boom av orangefärgade viner i Slovenien, Kroatien, Ungern och Georgien samt i Istrien, halvön i Adriatiska havet med sin röda jord. Det är där som de båda vinmakarna Giorgio Clai och Mladen Roxanich producerar ekologiska viner genom att använda en lång jäsningsperiod med musten, i linje med gamla traditioner. Den enormt mineralrika jorden ger vinerna en mycket god lagringspotential. Giorgio Clais paradvin, Sveti Jakov från 2010, har en arom av söta torkade aprikoser. Kritikerna i branschtidskriften ”Vinum” kunde upptäcka dofter av knäck, kola och citronskal i Roxanichs Antica från 2008 och sju dagar senare även ”ett tydligt inslag av mogen röd frukt, jordgubbar med socker samt buljong”. De röstade fram det som årets bästa orangefärgade vin.
Text: Rainer Meier